söndag 1 december 2013

Om förlåtelse

Jag vet, i mitt huvud, i hela mitt sinne, att den som ber Gud om förlåtelse får förlåtelse. Inga svårigheter. Jag vet att Gud inte säger "Ok då, jag förlåter väl dig, men det tar emot..." eller "Visst, jag förlåter dig om du inte gör samma sak igen".

Men ändå inbillar jag mig det ibland. Och det är riktigt störande.

Visserligen inte när det kommer till andra, då har jag lätt att säga "Det är ingen fara. Du är förlåten." Men när det handlar om mig själv får jag ibland för mig att jag är något slags undantag. Att jag måste jobba röven av mig för att få förlåtelse, måste sluta synda, måste börja göra massa grejer eller att Gud helt enkelt har tröttnat på att ge mig nåd.

Men Gud funkar inte så.

Han förlåter allt och han ger en ny chans! Låt dig aldrig, ALDRIG luras att du inte är förlåten om du har bett om förlåtelse. För det är inte sant.

Gud älskar att förlåta. Och det gäller dig med
.
Man får ibland känslan av att förlåtelsen kostar nåt. 

---
Här är några bibelord på ämnet:

"...där synden blev större, där överflödade nåden än mer" [Rom 5:20]

"Jesus hörde det och sade: ”Det är inte de friska som behöver läkare, utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare.”" [Mark 2:17]

"Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare." [Rom 5:8]

Läs också om den förlorade sonen: Luk 15:11-32

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar